Tävlingar inom alpin skidsport

Det finns olika grenar inom alpin skidsport. Skidåkare tävlar ofta i en eller flera av de olika disciplinerna som finns. Oftast har en åkare en favoritdisciplin som de är lite bättre på. Världscupen är den största tävlingen som pågår hela skidsäsongen.

Alpin skidåkning innefattar sex olika discipliner, vilka är slalom, parallellslalom, alpin kombination, super-G och störtlopp. Alla grenarna baseras på fart och teknik. Det hålls flertalet nationella och internationella mästerskap och cuper inom de olika skidsportgrenarna. Dessa discipliner ingår även i det olympiska vinterspelen. De atleter som tävlar inom skidsport på elitnivå deltar ofta i världscupen som pågår under hela skidsäsongen.

Att vinna världscupen är prestigefullt

Världscupen i de alpina tävlingsgrenarna är en tävlingsserie som pågår varje år under skidsäsongen. Tävlingar utförs främst i Europa och Nordamerika. Alla tävlingarna arrangeras och hålls av det internationella skidförbundet FIS. Världscupen startar i slutet av oktober och håller på fram till mitten av mars. Många deltagare i världscupen strävar efter att vinna hela cupen. En del värderar en seger i den totala världscupen högre än en olympisk guldmedalj. Det beror på att en seger i världscupen kräver att en åkare håller en extremt hög nivå under en hel säsong och inte bara under ett enstaka lopp.

Tävlande blir ofta bra på en gren

Det är inte sällan så att en tävlingsåkare inriktar sig antingen på fartgrenarna eller de mer tekniska disciplinerna. En del framgångsrika skidåkare kan behärska och vara väldigt bra i alla discipliner men oftast har de en inriktning. Många tävlar endast i fartgrenarna eller i tekniska grenar, medan en del kör alla tävlingar.

Alpina tävlingar

För varje disciplin inom alpin skidåkning byggs det upp en slags bana med röda och blåa portar eller käppar. Skidåkaren som tävlar i grenen måste åka runt alla portarna för att inte diskvalificera sig i tävlingen. Profilen på banan skiljer sig åt beroende på vilken disciplin det är. Även fallhöjd, antalet portar, avståndet mellan portarna och banans längd skiljer sig åt mellan de olika alpina grenarna.

Alpin kombination

Störtlopp och super-G är fartgrenar medan storslalom och slalom är tekniska grenar. Det finns även en alpin kombination där ett åk består av en fartgren följt av det andra åket som är ett tekniskt åk och ofta ett slalomåk.

Olika fartdiscipliner inom alpin skidåkning

Det finns två olika fartgrenar: störtlopp och Super-G. När deltagare tävlar i dessa två discipliner genomförs endast ett åk. Farten är i fokus samtidigt som åkaren behöver vara teknisk kunnig på skidåkning för att kunna hantera de höga hastigheterna.

Super-G och störtlopp är de två fartgrenarna inom alpin skidåkning, där störtlopp anses vara den främsta grenen. Åkarna kommer upp i imponerande hastigheter och i en tävling kan en åkare komma upp i ungefär 160 kilometer per timme. Banan innefattar ofta utmanande svängar och det är ofta några hopp som åkaren behöver bemästra. Antalet portar i störtlopp varierar och beror på banan. Det är vanligtvis endast ett åk i störtlopp.

Super-G

Super-G är en alpin disciplin som är en blandning mellan störtlopp och storslalom. Det är en mer teknisk gren än vad storslalom är på grund av att den vertikala fallhöjden är lite mindre och portarna har en tätare placering. Super-G är snabbare än storslalom och det är likt störtlopp endast ett åk som genomförs. Inför en tävling får banan besiktas men den får inte åkas i full hastighet. Banan är allt från 400 till 600 meter för damer och 400 till 650 meter för herrar. Det är 28-45 portar på en bana.

Slalom är en teknisk gren inom skidsport

Den mest tekniska grenen inom alpin skidåkning är slalom. Portarna är placerade tätt tillsammans, vilket gör att utövaren måste göra väldigt snabba svängar. Åkaren behöver även göra tvära riktningsförändringar, vilket gör åkningen väldigt teknisk.

Slalom är en teknisk gren inom den alpina skidåkningen. Portarna i denna gren är placerade betydligt tätare än vad de är i storslalom. Det innebär att svängarna behöver vara mycket snabba och det krävs att skidåkaren kan göra tvära riktningsförändringar för att klara av banan. Åkarna inom slalom kör oftast rakt på portarna, vilket gör slalom till en mäktig tävlingsgren inom alpin skidåkning.

Deltagarna åker två åk

Banorna inom slalom har från 140 till 220 meters vertikal fallhöjd för damer och 180 till 220 meters vertikal fallhöjd för herrar. Det är ungefär 40-75 portar på banan. Slalomtävlingar består av två olika åk på två olika banor som genomförs under samma dag. Från det första åket går de 30 skidåkarna som har de bästa tiderna vidare och får genomföra det andra åket. I det andra åket startar alla deltagarna i omvänd ordning och den med sämst tid startar. När båda åken är genomförda läggs tiderna samman och en vinnare utses.

Alpin utförsåkning för amatörer

Skidåkning är det många svenskar som utövar som fritidsintresse. Det är inte sällan fullt med folk i svenska fjällen under högtider och skollov.

Det är många som har alpin skidåkning som fritidsintresse och detta syns inte minst på de fulla skidbackarna runt om i Sverige. Utförsåkning erbjuder något för alla och det går att antingen åka offpist eller hålla sig i den preparerade backen. Det bästa med utförsåkning är att du kan anpassa den helt efter den egna förmågan.

Skidåkning ger många fina upplevelser

Utförsåkning innefattar så mycket mer än bara skidåkning. Människor som åker mycket utförsåkning gör det både för skidåkningen i sig men även för upplevelserna som kommer med skidåkningen. Många värdesätter de fina vyerna som fjällen ger lika mycket som åkningen. Även middagen och afterskin efter en dag i backen njuter många av. I svenska fjällen finns det en rad olika skidanläggningar som är välbesökta.

Toppturer lockar många

Toppturer faller inom den alpina kategorin och har i många år lockat människor. Det är en disciplin då du går med slalomskidor med hudar under upp för fjället, ofta i orörd snö. Sedan tar du av hudarna och åker ner.

Alpin amatörskidåkning

Alpin skidsport

Alpin skidsport är något som både nybörjare och mer erfarna skidåkare kan utöva. Att åka skidor som amatör går att göra på flera olika sätt och är väldigt populärt. Sedan finns det alpin skidåkning där utövare tävlar i olika discipliner och det är något helt annat än utförsåkning som fritidsintresse.

Skidsport är både en idrott där deltagare kan tävla mot varandra och en motionsverksamhet. All utövning sker på snö med skidor alternativt en snowboard. Skidsport omfattar de nordiska tävlingsgrenarna, vilka är längdskidåkning, backhoppning och nordisk kombination. Även alpin skidåkning, skidorientering och freestyle är grenar som aktiva tävlar inom. De senaste åren har det lagts till fler grenar inom skidsport som speedskiing och telemarksåkning. Skidskytte klassas som en egen idrottsgren.

Alpin skidåkning kan alla utföra

Alpin skidsport är väldigt populärt i stora delar av världen, både på proffsnivå men även på amatörnivå. Alpin skidåkning är något som alla kan utöva på sin egen nivå, vilket har gjort det till en sport som många olika människor gillar. Dessutom är den en gren som många barn också kan utöva. Det är inte sällan som familjen åker på semester för att kunna åka skidor utför.

Skidmodellerna är många inom alpin skidåkning

När det kommer till alpin skidsport finns det flera olika skidor att välja mellan. Det är viktigt att välja skidor utifrån det segment som passar för just den skidåkning som ska utföras. De skidåkare som tävlar inom de alpina disciplinerna har specifika tävlingsskidor för varje gren. Dessa skidor är i en klass för sig och en åkare kan ha flera olika par skidor. Det finns flertalet olika skidsegment som passar alla terränger och åkstilar. Det finns dessutom inom varje segment olika modeller för att det ska finnas en skida till skidåkare på alla nivåer.

Skidor i pisten

Pistskidor är skidor som används i den preparerade backen. Med en sådan skida kan du ta dig runt på berget på ett bra sätt oavsett om du åker för nöjes skulle eller vill utveckla din skidåkning. Pistskidor är generellt smala och styva för att skidan ska greppa bra i hård snö. Midjemåttet är mindre än 85 millimeter.

Friåkningsskidor

För att kunna åka bredvid pisten där det förekommer mycket lössnö är det bästa att ha ett par friåkningsskidor. Dessa skidor är bredare för att du ska kunna surfa uppe på snön. Oftast är dessa skidor mjukare än vad en pistskida är. Friåkningsskidor är ofta väldigt mångsidiga och kan även användas i pisten. Midjebredden på friåkningsskidor är ofta från 85 till 90 millimeter. Om du vill gå på topptur finns det specifika turskidor. Dessa skidor kan du sätta hudar under för att enkelt ta dig uppför backen och sedan på ett bra sätt åka ner.

Park- och telemarkskidor

Det finns även parkskidor och telemarkskidor för att kunna åka utför i backen. Parkskidor är till för att enklare kunna göra diverse tricks. Dessa skidor är ofta mjuka och enkla att manövrera. Telemarksskidor skiljer sig en hel del från slalomskidor där hälen är lös och det krävs en speciell åkstil där knäet böjs och hälen lyfts upp i svängarna.