Tävlingar inom alpin skidsport

Det finns olika grenar inom alpin skidsport. Skidåkare tävlar ofta i en eller flera av de olika disciplinerna som finns. Oftast har en åkare en favoritdisciplin som de är lite bättre på. Världscupen är den största tävlingen som pågår hela skidsäsongen.

Alpin skidåkning innefattar sex olika discipliner, vilka är slalom, parallellslalom, alpin kombination, super-G och störtlopp. Alla grenarna baseras på fart och teknik. Det hålls flertalet nationella och internationella mästerskap och cuper inom de olika skidsportgrenarna. Dessa discipliner ingår även i det olympiska vinterspelen. De atleter som tävlar inom skidsport på elitnivå deltar ofta i världscupen som pågår under hela skidsäsongen.

Att vinna världscupen är prestigefullt

Världscupen i de alpina tävlingsgrenarna är en tävlingsserie som pågår varje år under skidsäsongen. Tävlingar utförs främst i Europa och Nordamerika. Alla tävlingarna arrangeras och hålls av det internationella skidförbundet FIS. Världscupen startar i slutet av oktober och håller på fram till mitten av mars. Många deltagare i världscupen strävar efter att vinna hela cupen. En del värderar en seger i den totala världscupen högre än en olympisk guldmedalj. Det beror på att en seger i världscupen kräver att en åkare håller en extremt hög nivå under en hel säsong och inte bara under ett enstaka lopp.

Tävlande blir ofta bra på en gren

Det är inte sällan så att en tävlingsåkare inriktar sig antingen på fartgrenarna eller de mer tekniska disciplinerna. En del framgångsrika skidåkare kan behärska och vara väldigt bra i alla discipliner men oftast har de en inriktning. Många tävlar endast i fartgrenarna eller i tekniska grenar, medan en del kör alla tävlingar.

Alpina tävlingar

För varje disciplin inom alpin skidåkning byggs det upp en slags bana med röda och blåa portar eller käppar. Skidåkaren som tävlar i grenen måste åka runt alla portarna för att inte diskvalificera sig i tävlingen. Profilen på banan skiljer sig åt beroende på vilken disciplin det är. Även fallhöjd, antalet portar, avståndet mellan portarna och banans längd skiljer sig åt mellan de olika alpina grenarna.

Alpin kombination

Störtlopp och super-G är fartgrenar medan storslalom och slalom är tekniska grenar. Det finns även en alpin kombination där ett åk består av en fartgren följt av det andra åket som är ett tekniskt åk och ofta ett slalomåk.

Olika fartdiscipliner inom alpin skidåkning

Det finns två olika fartgrenar: störtlopp och Super-G. När deltagare tävlar i dessa två discipliner genomförs endast ett åk. Farten är i fokus samtidigt som åkaren behöver vara teknisk kunnig på skidåkning för att kunna hantera de höga hastigheterna.

Super-G och störtlopp är de två fartgrenarna inom alpin skidåkning, där störtlopp anses vara den främsta grenen. Åkarna kommer upp i imponerande hastigheter och i en tävling kan en åkare komma upp i ungefär 160 kilometer per timme. Banan innefattar ofta utmanande svängar och det är ofta några hopp som åkaren behöver bemästra. Antalet portar i störtlopp varierar och beror på banan. Det är vanligtvis endast ett åk i störtlopp.

Super-G

Super-G är en alpin disciplin som är en blandning mellan störtlopp och storslalom. Det är en mer teknisk gren än vad storslalom är på grund av att den vertikala fallhöjden är lite mindre och portarna har en tätare placering. Super-G är snabbare än storslalom och det är likt störtlopp endast ett åk som genomförs. Inför en tävling får banan besiktas men den får inte åkas i full hastighet. Banan är allt från 400 till 600 meter för damer och 400 till 650 meter för herrar. Det är 28-45 portar på en bana.